Värmlands vapen - kronologi |
|
Värmlands vapen fastställdes senast 1936 vid den stora revisionen av Sveriges landskapsvapen, då man försökte rätta till missförstånd som lett till att felaktiga vapen använts under långa tider. Mellan de kungliga fastställelserna, där man får se vapenserien i Gustav Vasas begravningståg som den första för Värmlands del, förekommer variationer av olika slag. De olika fastställelserna och hur vapnet brukats förändrframgår av nedanstående kronologi. |
|
1560 |
|
Värmlands fana i Gustav Vasas begravningståg. |
|
1560-80 |
|
Någon gång under denna period målades Hertig Karls (blivande Karl IX) sängkammare på Gripsholms slott. Väggarna pryds av hertigens vapen, bland vilka Värmlands ingick.
|
|
15XX |
|
Fru Margareta Grips bok på Trolleholms slott. |
|
1580-talet |
|
I Uppsala universitetsbibliotek finns ett lustigt dokument med beteckningen E. 6 Det är en avskrift av Olaus Petri krönika och innehåller en förteckning över 25 svenska landskapsvapen (Insigna et arma ducatum et comitatum Regni Suetiæ).
|
|
I denna har kyrkoherden Johan Petri Klint i Östra Steneby gjort en del anteckningar och dessutom egenhändiga teckningar som är riktigt charmiga. Det finns stora olikheter mellan beskrivningarna och teckningarna. Bland annat står det att Värmland för en "jerff" i sitt vapen, medan illustrationerna alldeles intill visar två sköldar - en med en bäver och en med en fläkt dubbelörn. |
|
1885 |
|
Örnen har nu varit ohotad som heraldiskt landskapsdjur
i ett par hundra år och landskapsvapnet fastställs 20 februari
detta år enligt följande blasonering: Trots detta utger riksheraldikern Klingspor samma år en vapenserie för Sveriges landskap som går stick i stäv med det färska kungliga beslutet. I denna framställs vapnet som en svart örn i guldfält. |
|
1886 |
|
En beskrivning i "Aniqvarisk tidskrift" befäster
ytterligare den avvikande färgsättningen genom att beskriva
vapnet på följande vis: |
|