Wermlandsheraldik > Adelsvapen > Adlerstråhle

Sköld: i blått fält en av vågskuror bildad spets av guld, belagd med ett (avslitet) svart örnhuvud, och åtföljd ovan av två sporrklingor av silver.
På hjälmen ett blått och svart hjälmtäcke fodrat med guld och silver samt med hjälmbindel av guld, blått, silver och svart.
Hjälmprydnad: tre uppskjutande röda flammor ("flammuge röda strålar") mellan två fanor, dexter av guld och sinister blå, samt två standar, dexter glått och sinister av guld. (FD)

Kommendörsätten Adlerstråhle från Värmland
Adlad 1720 Introducerad 1723 Nr 1765 Kommendörsätt 1778

Adlerstråhle är en värmländsk släkt från Väse. Anfadern var Anders Larsson, bonde och häradsdomare i Väse härad. Larssons sonson, som adlades 1720 och tog namnet Adlerstråhle, hette Jonas Alstrin och var generalmajor i Livdrabantkåren. Introduktion skedde inte förr än tre år senare.

1754 dubbades Jonas Adlerstråhle till kommendör med stora korset av Svärdsorden, vilket innebar att hans söner 1778 flyttades upp i den så kallade riddarklassen, och släkten kallas därför kommendörsätt. Riddarklassen finns inte längre och kommendörsätterna räknas idag till den obetitlade adeln.

Kommendörsätten Adlerstråhles vapen ur Klingspors vapenbok

Sköldebrevets blasonering:
En skiöld, genom tvenne spitzigt upföre sammangående vågiga strek fördelt i trenne delar, varandes det medlersta feltet af gull med ett svart örnehufvud uti, och i hvardera af de begge yttre felten, som äro blå, sees en molett af silfver. Ofvan på skiölden står en öpen tornerhielm, hvarutur upskiuta tre stycken flammuge röda strålar emellan tvenne fahnor och så många estandarer med gull och blått hvar om annan fördelte. Crantzen och löfvärket är af gull, silfver, blått och svart (RH)