Wermlandsheraldik > Adelsvapen > Schröderheim |
![]() |
Sköld: i rött fält en stolpe av
silver, belagd med tio herminer, i stolpe ställda fyra i mitten och
tre på ömse sidor, och däröver en blå ginstam,
belagd med en krona av guld. |
Adliga ätten Schröderheim |
|
|
Shröderheim är en tysk ätt från Mecklenburg. Före adlandet hette släkten Schröder, som är tyska och betyder ekoxe, vilket förklarar denna insekts förekomst i hjälmprydnaden. Släkten kom till Sverige genom borgaren Gotritz Schröder, som invandrade till Uddevalla. Dennes sonson, Herman Schröder, blev sedermera biskop i Kalmar. Hermans son, Göran Schröder, blev i sin tur först superintendent i Karlstad och sedan biskop över Karlstads stift. Enligt tidens sed blev biskopens fem barn adlade för faderns förtjänster Sköldebrevet är deponerat i Riddarhuset. Dess blasonering lyder: [...] En klufven skjöld, hvaröfver sees en blå chef, som förer en gyllende krona. Det nedra fältet är klufvet i trenne lika delar, hvaraf den medlersta är en stolpe af silfver, beströdd med tijo stycken herminer stolpevis lagde en och två och så vidare. Men den första och tredje delarne äro röda. Ofvan uppå den öppne tornere hjelmen sees tvenne utslagne blå vingar, och belagde hvardera med en bande af silfver och deruppå äfven bandevis en svart schröter eller eichoxe. Hielmkrantsen är af guld och rödt och vapentäcket till yttra sidan rödt och till den inra af guld. Aldeles som detsamma här bredevid med sina rätta och egenteliga färgor afmålat finnes. [...] (RH) |
|