Wermlandsheraldik > Häradsvapen och -sigill > Jösse härad

I sköld, genom en vågskura ginstyckad av silver och blått, en balkvis ställd fisk (gös) av motsatta tinkturer.

 

Jösse härad 1957

 
   

Detta vapen, som är det enda häradsvapnet på Wermlandsheraldik, är insänt av jössehäringen Lars Nelson i Stockholm. Vapenbilden finns avbildad på omslaget till boken "Om ting och tingsställen i Jösse härad av Fridolf Wildte.

Jösse härad är Västvärmlands hjärtbygder och sträcker sig från Boda socken fram till Eda och Köla vid Norska gränsen. Högvalta strax väster om Arvika var tingsplats.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t den 27 juni 1957 och bygger på häradssigillet, som är känt sedan 1638, då det bekäftade ett riksens ständers beslut. Med tanke på att fisken definieras som en gös är det troligt att man vid sidan av kopplingen till det gamla sigillet velat åstadkomma ett talande vapen (gös, jösse).

Ortnamnet har dock inget med fisken gös att göra. Namnet, som är belagt från 1355, då det skrevs Jusedzheret, ska komma av - Judh - ett uråldrigt namn på Jösseforsen och "ed", det vill säga "passage utmed vatten". Man får väl därmed anta att sigillets fisk simmar i självaste Jösseforsen.


Jösse härads sigill