Wermlandsheraldik > Kommunvapen > Eda

I fält av silver en av en vågskura bildad stam och däröver en femuddig skans, allt av silver

 

Eda kommun 1973
Eda landskommun 1948-1973

 

Den femuddiga skansen är naturligtvis Eda skans. Förutom anspelningen på själva skansen och ortsnamnet symboliserar vapnet kommunen som gränsbygd.

Vågskurar symboliserar kommunens största sjö — Bysjön.

Efter att flera nämnder och styrelser inom kommunen hade uttryckt önskemål om att föra ett vapen tillsattes en kommitté med uppgift att ta fram förslag för vidarebefordran till Riksheraldikerämbetet i Stockholm.

Ledare för kommittén var den engagerade kommunalmannen Walfrid Jern, folkskollärare från Södra Fjäll i Åmotfors. 1948 var Jern ordförande i Södra Eda bostadsstyrelse, suppleant i hälsovårds- och byggnadsnämnderna samt vice ordförande i folkbibliotekets styrelse. Dessutom var han föreståndare för biblioteket i Djupfors, en inrättning med de imponerande öppettiderna fredagar 17-19...

Externa länkar

Om Eda i Värmlandsrötter

Eda kommun

Eda skans

Morokulien

Eda glasbruk

 

Wermlandsheraldik:
Vapen i Eda

Eda

Järnskog

Köla

Skillingmark

   

Morokulien dög inte...

 

Kommittén framkom med 18 olika förslag med motiv från socknens näringslig och historia. Bland de motiv som förkastades av Riksheraldikerämbetet märks bland annat fredsmonumentet vid norska gränsen. RÄ:s invändning mot detta var sannonlikt att man skall undvika specifika byggnadsverk i ett vapen.

Idén till ett vapen med fredsmonumentet kan man kanske ha fått från Eda Glasbruk. Under den så kallade Eklundsepoken, 1943-53, märktes nämligen produkter från bruket med ett blått sköldformat varumärke med fredsmonumentet i silver.

   

Det enda motiv som gillades av RÄ var försvarsverket Eda skans. Skansen, eller skansmärket, har långa traditioner inom svensk heraldik och fyller ut skölden bra.

 
   
 
   

Konkurrens om skansen

 

1980 registrerade Mörbylånga kommun på södra Öland ett vapen som i allt väsentligt utom tinkturerna är identiskt med Edas.

Vapnet var framtaget i samarbete med Riksarkivet. I "Ny svensk vapenbok" konstaterar Clara Nevéus att det "dessvärre blev ett, som är till förvillelse likt Edas!" Skilnaden utgöres som sagt av att man i Mörbylånga använder sig av Ölands färger i stället för Värmlands.


I guld en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett rött skansmärke med fem uddar, varav en uppåtriktad

   

När Eda på 70-talet lades samman med Järnskog och Köla tvistades det om mycket. Detta kan ha föranlett de funderingar man hade på att komponera ett nytt vapen med inslag från de tre ingående enheterna. Detta avrådde dock Riksarkivet från och man valde att föra den namngivande kommunens vapen oförändrat. Valet var kanske bäst för alla parter. Skansen vapnet symboliserar ju en bygd i gränstrakterna, vilket sammanfattar de tre kommundelarna.

 

 

Källor:
Carlsson, Eric; Jern, Walfrid: "Eda kommun 1948 - en handledning tillägnad kommunens invånare Utarbetad på kommunfullmäktiges uppdrag", Eda, 1948