Wermlandsheraldik > Kommunvapen > Munkfors

I fält av silver en uppstigande blå munk och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med två lindar och mellan dem ett grekiskt kors, som i vardera vinkeln är åtföljt av ett lod, allt i silver

Munkfors kommun
Munkfors köping 1950
Ransäters kommun 1945

Munken i detta vapen symboliserar från början inte själva Munkfors, utan "förorten" Munkerud, några kilometer söder om centralorten. Vågskuran står för Ranån och lindarna för naturen i kommunen. Korset med fyra kulor, eller lod som den heraldiska termen lyder, är det märke för tackjärn från ett av bruken i Ranån.

Munkfors vapen har stått sig synnerligen bra under det halvsekel som gått sedan det antogs, trots att ingenting i vapnet syftar på centralorten eller dess fors. Munken ska som sagt istället syfta på hemmanet Munkerud. Detta är ett av tre ortsnamn (från början gårdsnamn) i kommunen som är stammar från Medeltiden - de övriga två är gårdarna Munkfors och Munkebol.

Folkfantasin har naturligtvis slagit fast att namnen kommer av att munkar har fiskat (-fors), bott (-bol) respektive röjt mark (-rud) på dessa ställen. Klart är i varje fall att Munkeruds hemman före reformationen hörde till Alvastra kloster i Östergötland.

Vågskuran, det vill säga delningslinjen mellan blått och silver i skölden, symboliserar Ranån som flyter från Ransjön till Klarälven. Under sitt lopp bildar den tre fall och vid vart och ett av dem har funnits en hammare. Järnet från ett av dessa bruk märktes med den symbol som med heraldiska termer beskrivs som "ett grekiskt kors, som i vardera vinkeln är åtföljt av ett lod".

Avslutningsvis ska de två lindarna representera naturen i Munkfors. Detta kan tyckas underligt, eftersom linden på intet sätt är typsikt för denna del av Värmland. Lindarna ska kanske inte tolkas bokstavligt, utan som ett träd i största allmänhet, om än mycket dekorativt.