Wermlandsheraldik > Läns- och landskapsvapen > Värmlandsörnen

I fält av silver en blå örn med röd beväring

Värmland 1568-1884, 1936-

Värmlandsjärven blev ett synnerligen kortlivat djur. 1568, bara åtta år senare, införde Johan III den nu gällande örnen.

Örnen är inte något exempel ur den värmländska faunan utan skall väl ses mer som ett utslag för den unga Vasadynastins vilja att ge sina provinser vackra och värdiga symboler. Örnen som heraldisk symbol kan spåras bakåt i tiden åtminstone till det antika Rom och är alltså ett synnerligen gott val, som statussymbol sett.

Värmland

Någon egentlig fastställelse av vapnet skedde inte under Vasarnas tid, och allt eftersom åren gick förändrades vapnet. Konstnärer som nymålade vapnet med utgångspunkt av gulnade original uppfattade silverfältet som guld och örnen som svart. Dessutom kom örnens huvud att "fegvändas", det vill säga åt vänster från bäraren sett. Om vapnet bärs på vänster arm av en riddare till häst, vänds huvudet bort från en annalkande fiende.

1700- och 1800-talen räknas som heraldikens förfallsperiod och värmlandsörnens öde är ett belysande exempel på detta. När Sveriges landskapsvapen fastställdes genom kungliga brev under 1884-85, kom den nämligen nämligen att fastställas som svart i gult fält.

Man kan idag se det svart-gula värmlandsvapnet i användning, särskilt inom de organisationer som har sitt ursprung i tiden runt förra sekelskiftet.

När vapnet fastställdes på 1936-talet återtogs originalfärgerna och örnen rättvändes åter.

Värmland
1884-1936