Wermlandsheraldik > Adelsvapen > Hermelin (F)

Sköld: kvadrerad och belagd med hjärtsköld.
Hjärtsköld: i blått fält en balkvis ställd hermelin av silver och däröver en ginstam av silver, belagd med tre svarta herminer.
Huvudsköld: fält 1: av guld, vari en hermelinsbrämad röd rådshatt, nedan åtföljd av två i bjälke ställda blå kulor över en stolpvis ställd blå biljett; fält 2: blått, vari tre uppväxande sädexax av guld, och däröver en ginstam av guld ("åkerhjelmske stamvapnet"); fält 3: blått, vari en spets av silver, belagd med en röd sexuddig stjärna, och åtföljd av två sexuddiga stjärnor av guld ("den adeliga benzelsstjerniske ättens stamvapen"); fält 4: av silver, vari en ginbalkvis ställd brinnande svart bergsmansfackla, korslagd med en grön lagerkvist.
På huvudskölden en stor friherrlig krona mellan två hjälmar med friherrliga kronor.
Hjälmprydnad: dexter hjälmkrona: mellan två vingar, dexter delad i guld och blått, samt sinister delad i blått och guld, en uppstigande hermelin av silver; sinister hjälmkrona: mellan två strutsplymer, dexter delad i silver och rött, samt sinister delad i rött och silver, en naturfärgad trana, hållande i höger klo en knippa sädesax och gräs.
Sköldhållare: dexter en ("flaxsande") örn och sinister en ren, båda naturfärgade och tillbakaseende; allt stående på ett ornerat postament (av guld). (FD)

Friherrliga ätten Hermelin från Värmland
Friherrlig 1766 Introducerad 1776 Nr 272

Friherrliga ätten Hermelin är sprungen ur den värmländska adliga ätten med samma namn. Det var anfaderns son, statssekreteraren och riksrådet Carl Hermelin, som upphöjdes till friherre i november 1776. Friherrebrevet utfärdades dock först tio år senare, i mars 1776 och han introducerades samma år som stamfader i friherrliga ätten 272 på Riddarhuset.

Friherrliga ättens vapen ur Klingspors vapenbok

I Riksarkivet, i den så kallade Hermelinsamlingen, förvaras såväl adelsbrevet som friherrebrevet. Dess blasonering lyder:

[...] En fyrdelad skjöld, mitt uppå fördelningen belagd med en hjertsköld, som innefattar det adeliga stamvapnet, en till höger sig upresande hvit hermelin i blått fält och där ofvanföre en chef af silfver, zirad med trenne svarta herminer. Af sjelfva friherre vapnet är det högra öfra fältet af guld, hvaruti ses en hermelinsbrämad röd rådshatt, åtfölgd nedanföre af 2:ne blå kulor, samt emellan och nedanföre dem en uprest blå billette. Det vänstra öfra fäldtet är blått, innehållande åkerhjelmske stamvapnet, trenne upväxande gyllene ax nedanföre en chef, som är af guld. Det högra nedra fältet är äfven blått, belagt med en spets af silfver, uppå hvilken synes en röd sexuddig stjerna, men å båda sidor om spetsen i de fäldten lyser en sexuddig stjerna af guld, hvilket är den adeliga benzelstjerniske ättens stamvapen. Det venstra nedra fältet är af silfver och däruti en grön lagerqvist och en svart lysande bergsfackla i kors lagde. Uppå skölden stå tvänne öpne, med friherre kronor krönte tornerehjelmar samt emellan dem en större friherre krona. Utur den högra hjelmkronan upreser sig till hälften en silfver hermelin emot höger emellan 2:ne vingar, den högra ofvantill af guld och nedantill blå och den venstra tvertom. Uppå den venstra hjelmkronan åter står en mot höger vänd, naturligt målad trana, hållande i högra foten en knippa af ax och gräs emellan tvänne strussfjädrar, den högra ofvantill af silfver och nedantill röd samt den venstra tvertom. Skjöldhållare äro till höger en flaxsande örn och till venster en rehn, bägge af naturlig färg med utvände hufvuden, stående liksom skjölden uppå en ornerad pied d'estal. [...] (RH)