Wermlandsheraldik > Kommunvapen > Karlstad

I fält av silver den högra hälften av en blå örn med röd beväring mellan två höga, med spetsiga huvar försedda röda torn

Karlstads kommun
Karlstads stad 1949 (1584)

I vår iver att ge vapen innebörd söker vi ibland efter väldigt långsökta förklaringar. I vissa fall är det uppenbart att symbolik saknas, som till exempel med de första adelsätterna. Dessa fick först enkla vapenbilder och uppkallades så småningom efter dem. Strävan att spegla bäraren i vapnet blir tydligare och tydligare ju närmre vår egen tid vi kommer. Att det finns viss symbolik i stadsvapen från 1500- och 1600-talet är klart, till exempel att Kristinehamns bojort symboliserar sjöfarten på Vänern och stadens betydelse som utskeppningsort för Bergslagen.

Huruvida Karl IX hade några djupare tankar när Karlstads privilegiebrev skrevs 1584 vet man inte. Att den halva örnen är en heraldisk förkortning av Värmlandsörnen lär inte många protestera mot. Hur och om man skall tolka de två tornen som flankerar den är dock oklart. Karlstadbor och välvilliga heraldiker har dock försökt - och kommit fram med många teorier, den ena mer otrolig än den andra.

Kyrka och rådhus?
Den populäraste föreställningen är att tornen skall vara Karlstads rådhus och domkyrka. Denna teori faller på att ingen av dessa byggnader var uppförda när Tingvalla blev Karlstad. Dessutom har Karlstads rådhus aldrig haft något torn.

Masugnar?
Att vapnet skulle symbolisera Karlstads järnhantering och tornen föreställa masugnar var enligt Clara Nevéus en utbredd tradition runt förrförra sekelskiftet. Detta avfärdar hon som "otroligt" och där har hon förmodligen rätt.

Befäst stad?
Riksheraldikerns egen teori är avsikten med tornen är att "på traditionellt vis antyda en befäst stad". Man skulle kunna ha förevändningar även mot denna teori. Den lilla byn Tingvalla med hundratalet invånare hade inga direkt imponerande befästningsverk. Måhända är det så att hertig Karl ville antyda vilka ambitioner han hade för Karlstad när han utfärdade föreskrifterna om dess sigill. Kanske var det så att han ville visa på vad Karlstad skulle kunna tänkas bli i framtiden? Dessutom är ju vapnet för ögat vad namnet är för örat, och vapnet skulle ju bli symbolen för den stad som skulle bära hans eget namn. Karls stad.

Örnens symbolik
Traditionen att låta ett element från ett äldre vapen gå igen i ett nytt är vanligt bland våra stadsvapen. Malmös griphuvud, som en förkortning för Erik av Pommern, är det mest kända exemplet. Förre statsheraldikern C. G. U. Scheffer anför Karlstad som ett intressant exempel på seden att förkorta ett provinsvapen i ett stadsvapen. Detta skall ha varit ett medeltida bruk, som kan ses i bland annat de mecklenburgska städernas sigill där landets krönta tjurhuvud halverats.

I litteraturen finns en enda antydan till att örnen skulle ha någon djupare symbolik än den rena referensen till Värmlandsörnen. Denna något udda teori presenteras av Petra Engvall i Karlstads kommuns personaltidning Sola. Artikeln har följande att förtälja om Karlstads vapen:

Skribentens uttalande om tornens symbolik säger kanske ett och annat om hennes källkritik, men teorin är ju ändå intressant. Vad det är för ett handelsområde Engvall avser är höljt i dunkel.

Sola i Karlsta - Karlstads egentliga symbol?

Många karlstadbor lever i tron att kommunen inte längre har något vapen. Detta är helt fel, men sedan några årtionden tillbaka använder sig hellre kommunledningen av Lasse Sandbergs logotyp "Sola i Karlsta" än av sitt heraldiska vapen.

Läs mer om Sola i Karlsta på kommunens egen hemsida >>

Till och från vaknar debatten om huruvida solen är en lämplig symbol för en stad som som bäst har hamnat på solligans fjärdeplats. Någon har till och med påpekat att solen skulle vara en stöld från Solna kommun, som ju har en sol i sitt vapen.

Andra menar att det är skandal och ett tecken på historielöshet, att kommunen bytt ut sitt heraldiska vapen och ersatt den med en barnboksillustration.

Nu har inte Karlstads kommun helt övergivit sitt vapen. Det pryder fortfarande kommunens förtjänstmedalj, vars band dessutom bär stadens färger blått-vitt-rött.

Dessutom använder man det i vissa högtidliga sammanhang och i början av 2000-talet förskönades stadsbilden av såväl brunnslock, som papperskorgar prydda med stadens vapen.

Däremot kan den heraldiskt lagde bli något beklämd när han färdas till Karlstad i bil. Vid kommungränsen - vilket håll man än nalkas staden, visar Vägverkets skylt en solblekt logotyp. Utom i ett fall - när man kommer från norr, över Brattforsheden! Där har man av någon anledning missat (?) att byta ut vapnet!

Är man inte blott heraldiskt intresserad, utan även road av svenska språket kan man vända sig om och konstatera att man åkt in i Karlstads kommun från Filipstad kommun.

Nu uttalas det visserligen både Filipsta' och Karlsta', men genitiv-s existerar även i Värmland.