Örnen intar en central plats i samtliga värmländska logevapen. Här till höger är de placerade på en tidsaxel, från Sanctus Carolus (1806) till Det Gyllene Snittet (2001). Vi kan anta att de alla syftar på värmlandsörnen, trots den skiftande färgsättningen.
När S:t Johanneslogen Sanctus Carolus bildas 1806 har Värmland fört samma landskapsvapen sedan 1568. Det var Johan III som fastställde det till en blå örn i silversköld. Dess färger kom dock att förändras, och med åren uppfattades de som svart och guld. Med den tidens synsätt förde alltså Värmlands första frimurarloge landskapets vapen, med tillägg av verktygen i örnens klor och den röda stjärnan över dess huvud.
1811 bildas nästa värmländska loge, S:t Andraslogen August (senare Carl August) kommer örnen igen i röd fjäderdräkt.
Nio år senare - 1820 - fastställer Carl XIV Johan vapen för Wärmlands Prebende Capitel i Carlstad (föregångaren till Värmländska Provinciallogen). Även här används den röda örnen, som nu placeras i vapnets hjärtsköld.
I januari 2001 bildas 2000-talets första svenska frimurarloge i Karlstad - Det Gyllene Snittet.
Örnen går alltså som en röd tråd genom de värmländska logernas vapen och det är ingen vågad gissning att det är Värmlandsörnen som avses.
Mer information om värmlandsörnen finns på sidan om läns- och landskapsvapen
