Artilleriregementets kaserner
När Bergslagens artilleriregemente i sin barndom skulle bygga kaserner i den nya garnisonen i Kristinehamn lade man ner stor möda vid att finna lämpliga namn åt byggnaderna. Beväringarna förväntadades rekryteras från Värmland och Dalsland, Närke, Västmanland och Dalarna och man ville att de skulle känna sig hemma i sina tillfälliga bostäder. Därför gavs kasernerna geografiska namn från fyra av landskapen. Dalsland fick som vanligt inte vara med, även om ett förslag fanns om att döpa ett av husen till Dalbo efter Dalbosjön i Vänern.
Man undvek medvetet ortsnamn som gav oönskade associationer, vilket kunde ge anledning osämja mellan beväringarna. Visserligen kunde närkingarna ha problem att uttala Riseberga, men detta fick passera.
De åtta kasernera numrerades och gavs följande namn:
|
Kasern I |
|
|
Kasern II |
|
|
Kasern III |
|
|
Kasern IV |
|
|
Kasern V |
|
|
Kasern VI |
|
|
Kasern VII |
|
|
Kasern X |
|
När namnen fastställts av regementschefen kontaktade man Riksheraldikerämbetet för vägledning om hur man skulle illustrera kasernnamnen. Varje kasern skulle prydas av ett stads-, härads- eller sockenvapen (och uppenbarligen även landskapsvapen enligt listan nedan). Sköldarna snidades i trä av Modellfabriken i Kristinehamn och gjöts slutligen på Björneborgs Järnverk. Modellerna hänger idag i regementets matsal.
|
||||
|
|
Kasern I Kopparberg |
|
 |
Namnet Kopparberg syftade på länsnamnet - Dalarnas län hette ju Kopparbergs län till för bara några år sedan. Därför symboliseras namnet av landskapets vapen.
|
|
Kasern I Noraskog |
|
 |
Noraskog kallades förr det område som omgav Nora bergslag i Västmanland. Noraskogs kasern pryds därför av Västmanlands landskapsvapen. Detta vapen förekommer tillsammans med Värmlands och Närkes i Örebro läns vapen. |
|
||
|
Kasern III Lekhyttan |
|
 |
Lekhyttans kasern symboliseras av Närkes landskapsvapen. Hade sköldarna tagits fram idag kunde den istället ha visat ett modernt kommunvapen. Lekhyttan ingår idag i Lekebergs kommun som avsnörps från Örebro kommun. |
|
||
|
|
||
|
Kasern IV Riseberga |
|
 |
Vilket vapen som fått representera Riseberga kasern är okänt. Kanske har det sockenvapnet, eller har anknytning till Riseberga kloster? |
|
Kasern V Bro |
|
 |
Naturligtvis finns garnisonsstaden representerad i vapenserien. Bro är det namn orten hade innan man upphöjdes till stad av drottnings Kristinas förmyndarregering. |
|
||
|
Kasern VI Tingvalla |
|
 |
Tingvalla är det gamla namnet på Karlstad och kasernen pryds därför av Karlstads stadsvapen. En snabb jämförelse med det korrekta vapnet till höger visar att Karlstads halva örn har fegvänts. Riksheraldikern lär inte ha kontrollerat sköldarna efter det att de gjutits i Björneborg... |
|
||
|
Kasern VIII Ransäter |
|
 |
Även den sköld som pryder Ransäters kasern vållar visst huvudbry. Man lät ju Ransäter ge namn åt byggnaden på grund av dess stolta traditioner med släkten Geijer och "Värmlänningarnas" upphovsman FA Dahlgren, så det är väl i sig inte fel att låta socknen representeras av Värmlands landskapsvapen. Kopparbergs, Norgaskogs och Lekhyttans kaserner har ju även de fått landskapsvapen. Men i såväl förteckningen som bildtexterna i A9:s jubilieumsbok uppges att detta är Ransäters sockenvapen, vilket det uppenbarligen inte är. Ranäters vapen är istället det föga krigiske munken, som ses här intill. Kombinationen med landskapsvapnet tillsammans med ett sockennamn är ju inte helt ovanlig. Exemplet till höger är en bildekal från Ransäters hembygdsgård med Erik och Anna ur Värmlänningarna. |
|
||
 |
|
Kasern X Finnskoga |
|
 |
Finnskogakasernen pryds visserligen av ett lokalt vapen, men det rör sig om en grannsocken, Ekshärad. Motivet i Ekshärads vapen är hämtat från Älvdals härads sigill, så vill anknytning till socknen får väl det främmande vapnet anses ha. |
|
||||
